Klassamhället och kriget

Klassamhället 

Det är allianspolitikens ansvar att klasskillnaderna har ökat.

Detta ger även näring till den växande skaran av Sverigedemokrater, som ställer grupper mot grupper och inte ser resurserna hos de olika individerna. Dessa bränder och förstörelse är en yttring över missförhållande. En varböld som börjar mogna och nu pysa ut. Det som nu alla samhällsansvarig nu måste ta på allvar är att planera in varaktiga funktioner så att detta destruktiva motstånd mot samhällsstrukturerna inte skall uppstå igen. Dock verkar det som om det finns en trupp ungdomar som specialiserat sig på att starta upplopp, att slåss och ställa till oro. Dessa ungdomar är få i antalet, men med stor makt och drar då med sig de andra i området. Sydsvenskan skriver att det börjar lugna ner sig. Men krafttag måste till av alla i samhället för att motverka återkommande stridigheter.


Självklart är detta ett misslyckande för socialtjänsten och polisväsendet, att dessa unga människor är här. Det visar sig att de unga redan i 10-12  års åldern var belastade. Då med tidigt missbruk, missförhållande i familjen och mycket bristande närvaro i skolan. Jag vill påstå att de flesta föräldrarna har någon form av behov av stöd och råd som samhället inte kunnat uppfylla.

Dessa unga människor skall hanteras och punktmarkeras, tex med det som Hörby kommun nu skall införa nämligen Sociala insatsgrupper.

Orsakerna

Fattiga område har högre arbetslöshet, kämpigare med skola, samhällsdeltagandet brister då många inte har kunskap eller förmåga till engagemang. Vi behöver kraftigare sociala investeringar i dessa områden, fler fritidsgårdar, lokala arbetsförmedlingskontor, lokaler som jag kallar Samhällets vardagsrum.

Skolan måste få mer och framförallt kvalificerade resurser. Studier visar att det ofta är den sociala bakgrunden som avgör vilken högskole/universitetsutbildning man söker till.


Det innebär att den sociala bakgrunden kan göra att ungdomar inte söker de mest kvalificerade utbildningarna, även om ungdomen skulle ha personliga läroresurser för utbildningen. 

Alltså klassamhället går i arv. 

En del av oss gör sk klassresor, där jag själv räknar in mig. Detta tack vare det av socialdemokraterna utformade studiemedels/studielånssystemet som ger möjlighet till långa utbildningar även för dem med bristande ekonomi.



Läs mer på följande informativa länkar:

Sverige jämlikt samhälle ?
Billigare att utbilda rika barn


Samhälletsvardagsrum

Vad är nu detta ?

Det kan vara biblioteket som är navet i detta inryms språkcafe, sociala företag som fixar cyklar, enklare reparationer, det kan finnas ett litet café, det erbjuds socialsamvaro för de som inte arbetar eller kanske om man har en ledig dag och vill träffa ny människor.Det kan erbjudas hjälp att fylla i blanketter, få råd om samhällsfrågor mm

 Personer som står långt från arbetsmarknaden skulle fungera bra här. Även personer inom LSS
 ( lagen om särskilt stöd och service). Tänt så mycket självkänslan som skulle öka om man fick ett sk riktigt arbete. Jag påstår att många av våra personer som har aktivitetsersättning pga funktionshinder, kan bidra med mellan 25-50 % i riktigt arbete och då bidra med skattepengar.

Men det viktigaste av allt man börjar att tro på sig själv med ökad självkänsla. Pengar skulle kunna sparas på läkarbesök. Psykiatrikontakter skulle minska och den psykiska hälsan öka.

Kommunerna skulle därmed tjäna pengar på minskat bistånd för socialbidrag, kontaktpersoner, boendestöd och andra funktioners behov skulle minska, samhället får med detta mer välmående medborgare.


Språket nyckel in i samhället

En intressant artikel som diskuterar språkundervisningen befäster det lilla jag har lärt mig när jag pratat med invandrare/flyktingar i Sverige, Svenska språket är inkörsporten i samhället men den måste anpassas och individualiseras. Denna artikel tar även upp hur många företag tjänar storkovan på sk svenskundervisning.

Citat:

Den som är uppvuxen med svenskan inser inte vilket märkvärdigt språk hon talar. Försök få en kines eller en fransman att upprepa ”luspudeln tjuter vid husknuten”. Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrum mellan orden.