Jag har tidigare skrivit om basinkomst och tror att detta är ett förnämligt sätt att uppvärdera medborgare som jag belyser i motionen som jag skrivit tillsammans med Jan Axelsson (S) i Hörby. Glädjande är att det är fler och fler som förstår värdet med basinkomst , nu senast i Finland .
MOTION:
UTREDNING OM MÖJLIGHETEN ATT INFÖRA
BASINKOMST I SVERIGE
Basinkomst,
eller som det tidigare benämndes medborgarlön, utgör ett offentligt
trygghetssystem som skall garantera personer, som har rätt att ta del av
Sveriges välfärdssystem, en grundinkomst. Grundinkomsten skall erhållas
månadsvis, utan krav på motprestation. Införandet av basinkomst kan leda till
såväl mikro- som makroekonomiska positiva effekter och har potential att
ersätta behovsanpassade bidrag och minska utanförskapet i samhället. Det finns
därför anledning att utreda möjligheten att införa basinkomst i Sverige och
undersöka fördelar och nackdelar, om det är ekonomiskt möjligt,
skattekonsekvenser och finansiering m.m.
Bakgrund
I
Sverige finns olika behovsanpassade bidrag, som t ex arbetslöshetsstöd,
försörjningsstöd, studiebidrag och bostadsbidrag. Behovsanpassade bidrag kräver
stora ekonomiska och administrativa resurser och ramarna för bidragstagarna kan
uppfattas som stigmatiserande och det finns även risk för att bidragstagare
hamnar i utanförskap. En ekonomisk och social bortkoppling från samhället kan
innebära förödande konsekvenser för den enskilde och i förlängningen även få
negativa konsekvenser för samhället.
Allt
sedan 1700-talet har diskussioner om basinkomstidén förts. Bland annat skrev
Thomas Paine om grundkapitalet i ”Agrian Justice” (1796) och Joseph Charlier om gemensamt ägande av naturresurser i
”Solutions du probléme social ou constituition humaniitaire” (1848). Philippe Van Parijs, professor
i statsvetenskap vid Katholieke Universitet Leuven, känd som förespråkare och
försvarare av basinkomstidén, var en av grundarna av nätverket Basic Income
Earth Network - BIEN. Simon Birnbaum,
fil dr i statsvetenskap och verksam som forskare vid statsvetenskapliga institutionen
och Stockholms Resilience Centre, Stockholms universitet, skrev i Ekonomisk
debatt nr 6 2013 årgång 41 ”Basinkomst – ett instrument för rättvisa och
hållbarhet?” Han har också många andra publikationer om
medborgarlön/basinkomst, (se Statsvetenskapliga Institutionen Stockholm Simon
Birnbaum - www.statsvet.su.se/).
I
Sverige skrev Per Janson en avhandling ”Den huvudlösa idén. Medborgarlön,
välfärdspolitik och en blockerad debatt” år 2003. Avhandlingen tar sin
utgångspunkt i att medborgarlön har tilldragit sig ett stort intresse inom den
akademiska världen men däremot ett begränsat politiskt intresse. Så är det än
idag 13 år senare.
Flera
nobelpristagare i ekonomi (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till
Alfred Nobels minne) har skrivit om basinkomst. Några exempel är Milton
Friedman ”Capitalism and Freedom” (1962), James Meade ”Full employment
regained” (1995), James Tobin (som har ett eget basinkomstförslag), Paul
Samuelson, Herbert Simon, Robert Solow och Jan Tinbergen. Nobelpristagaren i
litteratur Bertrand Russell har också visat stort intresse.
Finansiering
Det finns flera olika basinkomstförslag. Den
tidigare EU-parlamentariker Christian Engström för diskussionen kring
basinkomst med vad han benämner negativ inkomstskatt. En negativ inkomstskatt
har samma effekt som basinkomst och utformas genom ett skattesystem som
ersätter grundavdraget med ett skattefritt grundbidrag på 8 333 kr per månad.
Grundbidraget är avsett för personer i åldern 19–64 år som står helt utan
inkomster. Engström har gjort en beräkning som visar hur en basinkomst med
8 333 kr per månad och 100 000 kr per år skulle kunna finansieras. Ett
grundbidrag på 8 333 kr/månad, baserat på så många personer som idag uppbär
bidrag, skulle kosta 102 miljarder kronor om året. De personer som återgår i
arbete får ett minskat grundbidrag med 33 % av arbetsinkomsten. Detta innebär
en merkostnad. Det här basinkomstförslaget skulle då kosta 132 miljarder kronor
per år i statsbudgeten. Brytpunkten, grundbidrag + arbetsinkomst är 18 200 kr
per månad. Däröver utgår inget grundbidrag. Individen följer därefter samma
skattesystem som finns dag. Det finns anledning att tro att detta system, dels
kommer att gynna den som har mest behov av ekonomiskt bidrag, dels inte kommer
att missgynna någon. Vidare bör det till stor del kunna finansieras med
nuvarande bidragssystem. Se https://christianengstrom.wordpress.com/ ”Basinkomst
ett konkret och genomräknat förslag”.
Följande
länder har haft basinkomst i någon form. USA och Kanada hade basinkomst under
1960- och 1970-talet. I Indien testades basinkomst i åtta byar år 2011–2013.
Alaska har haft basinkomst sedan år 1977, Namibia (Omaheke regionen) sedan år
2008, Iran sedan år 2011. I Brasilien pågår projektet Bolsa Familia. (Se
vidare Simon Birnbaum, 2005, 2013 samt
www.basicincome.org. )
Ett
införande av basinkomst är aktuellt i Finland. Det avser ett begränsat urval av
personer som har arbetsmarknadsstöd. I Finland har en regeringsproposition
lämnat in till riksdagen och vid ett godkännande kommer basinkomst att träda i
kraft 1 januari 2017 (Socialministeriet och hälsovårdsministeriet 25.08.2016
pressmeddelande 117/2016).
Nordeas
styrelseordförande Björn Wahlroos är positivt inställd till basinkomst. Han har
uttalat att basinkomst är att föredra framför minimilön och att en minimilön
resulterar i sämre konkurrenskraft och därmed ett stort antal utslagna personer
i samhället (YLE nyheter inrikes 11.09.2013).
Guy
Standing, brittisk professor vid Oriental and African Studies (SOAS),
University of London och en av grundarna till Basic Income Earth Network
– har fokuserat på det framväxande prekariatet och behovet av basinkomst.
Miljontals människor har hamnat i ett svårt tillstånd med otrygghet beträffande
inkomst, arbete och identitet. Standing menar att basinkomst kan komma att lösa
en stor del av detta kommande stora politiska problem (www.guystanding.com/).
Basinkomst kan bli ett gott policyförslag. Det
motsätter sig inte reciprocitetsprincipen (för att få något måste du bidra med
något), i varje fall inte mer än
många andra bidrag som t ex bostadsbidrag, försörjningsstöd, barnbidrag och
garantipension. Det motsätter sig inte heller arbetslinjen (det är en
skyldighet för arbetsdugliga att arbeta och bör vara en rättighet att kunna få
meningsfulla arbetsuppgifter). Kritiker till basinkomst menar att arbetsföra
personer skall arbeta oavsett arbetets art även om de avskyr sina
arbetsuppgifter. I annat fall skall inga bidrag utgå. Kritikerna menar att arbetet
i sig är en solidarisk skyldighet gentemot samhället. En basinkomst skall
ha den nivån att det alltid skall löna sig att söka arbete och att utbilda sig. Basinkomsten minskar eller avslutas då
personen får en annan inkomst.
Det är kompetenta tjänstepersoner som arbetar på arbetsförmedlingen
och som ägnar en stor del av sin tid till att hjälpa personer att konkurrera om
de arbeten som ständigt blir färre. I stället skulle de kunna koncentrera sina
arbetsuppgifter på att skapa nya arbeten, nya vägar för nya jobb och hjälpa
personer att skapa nya företag. Samhället har redan genomgått och kommer att genomgå
stora strukturella rationaliseringar. Företag fortsätter att flytta
stora delar av verksamheten till lågkostnadsländer. Detta får till följd att
behovet av arbetskraft kommer att fortsätta minska i Sverige. Förändringarna
kräver ett förändrat synsätt och nytänkande. Basinkomst kan vara en av många
åtgärder.
Med
basinkomst får alla en ekonomisk grundtrygghet och möjligheter till att t ex
studera så länge de vill, eller att vara föräldralediga så länge de vill. De
sociala trygghetssystemen kommer att vara minst lika bra som tidigare och
personers inflytande över sitt liv kommer att öka. Basinkomst kostar troligen
inte mer för samhället än nuvarande bidragssystem (se ovan under Finansiering). Tvärtom kan basinkomst
leda till betydande positiva effekter, såväl ekonomiskt som socialt.
Människor som är
trygga och känner att de har kontroll över det egna livet mår bättre, vilket
leder till en känsla av sammanhang- KASAM. Basinkomst/medborgarlön bör både
förhindra psykisk ohälsa och hjälpa till med återhämtning. Med vissheten om en
ekonomiskt stabil grund att stå på, kan fler människor uppnå en social och
ekonomisk grund. Människor som är friska och mår bra bygger ett friskt och
välmående samhälle.
Betway app: Download app for Android and iOS - JT Hub
SvaraRaderaThe 하남 출장마사지 Betway app is a mobile app that is available 원주 출장안마 on both Google and 통영 출장샵 Google Play. While there is 인천광역 출장샵 a link to the Android App, users will have access 나주 출장안마 to the Betway