S för ett bättre Hörby

Susanne Meijers blogg.

Välkommen till min blogg. Jag har fått förtroendet av Hörbyborna att arbeta som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande under denna mandatperiod.
Vill du som jag, ha förändring för ett bättre Hörby, med fokus på äldre och handikappfrågor- ALLA SKALL INKLUDERAS I VÅRT SAMHÄLLE.

Vi skall bygga bra bostäder till unga och de som vill bo på mindre yta. Flyttkedjorna måste igång. Många söker en bostad, vi har nu fd statoiltomten redo, Stattena området utvecklas och Hörbybostäder kommer snart igång med Tvärgatan. Vi har snart en Torgmiljö med Stationssamhälle 2.0 klart, beräknas färdigt 2018 vintern. Nya Lågehallarna likaså.

För en aktiv landsbygd med en levande miljö, det skall vara lätt att ta sig från byarna in till Hörby och tvärtom , skolan måste utvecklas och upprustas. S arbetar för mindre antal barn i klasserna, kompetensutveckling för lärare. Alla elever ska ha samma förutsättningarför detta krävs det omstruktureringar.

Vi driver frågan om specialistsjuksköterskor och specialistundersköterskor- man måste få utveckla sin kompetens allt för det ökande sjukvårdsbehovet vi har i kommunerna. Nya hälso-och sjukvårdsavtalet är underskrivet och kommer att ge Hörbyborna en mer kvalificerad hemsjukvård.

Vi skall inte ha vinstdrivande företag i välfärden.

Vi arbetar för att få bort de vinstdrivande välfärdsföretag.










onsdag 14 december 2016

Basinkomst



Jag har tidigare skrivit om basinkomst och tror att detta är ett förnämligt sätt att uppvärdera medborgare som jag belyser i motionen som jag skrivit tillsammans med Jan Axelsson (S) i Hörby. Glädjande är att det är fler och fler som förstår värdet med basinkomst , nu senast i Finland .

MOTION:

UTREDNING OM MÖJLIGHETEN ATT INFÖRA BASINKOMST I SVERIGE

Basinkomst, eller som det tidigare benämndes medborgarlön, utgör ett offentligt trygghetssystem som skall garantera personer, som har rätt att ta del av Sveriges välfärdssystem, en grundinkomst. Grundinkomsten skall erhållas månadsvis, utan krav på motprestation. Införandet av basinkomst kan leda till såväl mikro- som makroekonomiska positiva effekter och har potential att ersätta behovsanpassade bidrag och minska utanförskapet i samhället. Det finns därför anledning att utreda möjligheten att införa basinkomst i Sverige och undersöka fördelar och nackdelar, om det är ekonomiskt möjligt, skattekonsekvenser och finansiering m.m.

 

Bakgrund   

I Sverige finns olika behovsanpassade bidrag, som t ex arbetslöshetsstöd, försörjningsstöd, studiebidrag och bostadsbidrag. Behovsanpassade bidrag kräver stora ekonomiska och administrativa resurser och ramarna för bidragstagarna kan uppfattas som stigmatiserande och det finns även risk för att bidragstagare hamnar i utanförskap. En ekonomisk och social bortkoppling från samhället kan innebära förödande konsekvenser för den enskilde och i förlängningen även få negativa konsekvenser för samhället.

Allt sedan 1700-talet har diskussioner om basinkomstidén förts. Bland annat skrev Thomas Paine om grundkapitalet i ”Agrian Justice (1796) och Joseph Charlier om gemensamt ägande av naturresurser i ”Solutions du probléme social ou constituition humaniitaire” (1848). Philippe Van Parijs, professor i statsvetenskap vid Katholieke Universitet Leuven, känd som förespråkare och försvarare av basinkomstidén, var en av grundarna av nätverket Basic Income Earth Network - BIEN. Simon Birnbaum, fil dr i statsvetenskap och verksam som forskare vid statsvetenskapliga institutionen och Stockholms Resilience Centre, Stockholms universitet, skrev i Ekonomisk debatt nr 6 2013 årgång 41 ”Basinkomst – ett instrument för rättvisa och hållbarhet?” Han har också många andra publikationer om medborgarlön/basinkomst, (se Statsvetenskapliga Institutionen Stockholm Simon Birnbaum - www.statsvet.su.se/).

I Sverige skrev Per Janson en avhandling ”Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt” år 2003. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i att medborgarlön har tilldragit sig ett stort intresse inom den akademiska världen men däremot ett begränsat politiskt intresse. Så är det än idag 13 år senare.

Flera nobelpristagare i ekonomi (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) har skrivit om basinkomst. Några exempel är Milton Friedman ”Capitalism and Freedom” (1962), James Meade ”Full employment regained” (1995), James Tobin (som har ett eget basinkomstförslag), Paul Samuelson, Herbert Simon, Robert Solow och Jan Tinbergen. Nobelpristagaren i litteratur Bertrand Russell har också visat stort intresse.

 

 

 

Finansiering

Det finns flera olika basinkomstförslag. Den tidigare EU-parlamentariker Christian Engström för diskussionen kring basinkomst med vad han benämner negativ inkomstskatt. En negativ inkomstskatt har samma effekt som basinkomst och utformas genom ett skattesystem som ersätter grundavdraget med ett skattefritt grundbidrag på 8 333 kr per månad. Grundbidraget är avsett för personer i åldern 19–64 år som står helt utan inkomster. Engström har gjort en beräkning som visar hur en basinkomst med 8 333 kr per månad och 100 000 kr per år skulle kunna finansieras. Ett grundbidrag på 8 333 kr/månad, baserat på så många personer som idag uppbär bidrag, skulle kosta 102 miljarder kronor om året. De personer som återgår i arbete får ett minskat grundbidrag med 33 % av arbetsinkomsten. Detta innebär en merkostnad. Det här basinkomstförslaget skulle då kosta 132 miljarder kronor per år i statsbudgeten. Brytpunkten, grundbidrag + arbetsinkomst är 18 200 kr per månad. Däröver utgår inget grundbidrag. Individen följer därefter samma skattesystem som finns dag. Det finns anledning att tro att detta system, dels kommer att gynna den som har mest behov av ekonomiskt bidrag, dels inte kommer att missgynna någon. Vidare bör det till stor del kunna finansieras med nuvarande bidragssystem. Se https://christianengstrom.wordpress.com/ ”Basinkomst ett konkret och genomräknat förslag”.

Följande länder har haft basinkomst i någon form. USA och Kanada hade basinkomst under 1960- och 1970-talet. I Indien testades basinkomst i åtta byar år 2011–2013. Alaska har haft basinkomst sedan år 1977, Namibia (Omaheke regionen) sedan år 2008, Iran sedan år 2011. I Brasilien pågår projektet Bolsa Familia. (Se vidare  Simon Birnbaum, 2005, 2013 samt www.basicincome.org. )

Ett införande av basinkomst är aktuellt i Finland. Det avser ett begränsat urval av personer som har arbetsmarknadsstöd. I Finland har en regeringsproposition lämnat in till riksdagen och vid ett godkännande kommer basinkomst att träda i kraft 1 januari 2017 (Socialministeriet och hälsovårdsministeriet 25.08.2016 pressmeddelande 117/2016).

Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos är positivt inställd till basinkomst. Han har uttalat att basinkomst är att föredra framför minimilön och att en minimilön resulterar i sämre konkurrenskraft och därmed ett stort antal utslagna personer i samhället (YLE nyheter inrikes 11.09.2013).

Guy Standing, brittisk professor vid Oriental and African Studies (SOAS), University of London och en av grundarna till Basic Income Earth Network – har fokuserat på det framväxande prekariatet och behovet av basinkomst. Miljontals människor har hamnat i ett svårt tillstånd med otrygghet beträffande inkomst, arbete och identitet. Standing menar att basinkomst kan komma att lösa en stor del av detta kommande stora politiska problem (www.guystanding.com/).

Basinkomst kan bli ett gott policyförslag. Det motsätter sig inte reciprocitetsprincipen (för att få något måste du bidra med något), i varje fall inte mer än många andra bidrag som t ex bostadsbidrag, försörjningsstöd, barnbidrag och garantipension. Det motsätter sig inte heller arbetslinjen (det är en skyldighet för arbetsdugliga att arbeta och bör vara en rättighet att kunna få meningsfulla arbetsuppgifter). Kritiker till basinkomst menar att arbetsföra personer skall arbeta oavsett arbetets art även om de avskyr sina arbetsuppgifter. I annat fall skall inga bidrag utgå. Kritikerna menar att arbetet i sig är en solidarisk skyldighet gentemot samhället.  En basinkomst skall ha den nivån att det alltid skall löna sig att söka arbete och att utbilda sig. Basinkomsten minskar eller avslutas då personen får en annan inkomst.

 Det är kompetenta tjänstepersoner som arbetar på arbetsförmedlingen och som ägnar en stor del av sin tid till att hjälpa personer att konkurrera om de arbeten som ständigt blir färre. I stället skulle de kunna koncentrera sina arbetsuppgifter på att skapa nya arbeten, nya vägar för nya jobb och hjälpa personer att skapa nya företag. Samhället har redan genomgått och kommer att genomgå stora strukturella rationaliseringar. Företag fortsätter att flytta stora delar av verksamheten till lågkostnadsländer. Detta får till följd att behovet av arbetskraft kommer att fortsätta minska i Sverige. Förändringarna kräver ett förändrat synsätt och nytänkande. Basinkomst kan vara en av många åtgärder.

Med basinkomst får alla en ekonomisk grundtrygghet och möjligheter till att t ex studera så länge de vill, eller att vara föräldralediga så länge de vill. De sociala trygghetssystemen kommer att vara minst lika bra som tidigare och personers inflytande över sitt liv kommer att öka. Basinkomst kostar troligen inte mer för samhället än nuvarande bidragssystem (se ovan under Finansiering). Tvärtom kan basinkomst leda till betydande positiva effekter, såväl ekonomiskt som socialt.

Människor som är trygga och känner att de har kontroll över det egna livet mår bättre, vilket leder till en känsla av sammanhang- KASAM. Basinkomst/medborgarlön bör både förhindra psykisk ohälsa och hjälpa till med återhämtning. Med vissheten om en ekonomiskt stabil grund att stå på, kan fler människor uppnå en social och ekonomisk grund. Människor som är friska och mår bra bygger ett friskt och välmående samhälle.



 

 

 


 

                

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Delge gärna dina synpunkter, jag förbehåller mig rätten att ta bort kränkande inlägg. Mitt syfte med min blogg är att öppna upp för diskussioner och en öppen kontakt med mina läsare. Endast du som kan stå för vem du är är välkommen.